måndag 18 februari 2013

Trädgårdsskötsel på mitt vis

Jag blev lite smickrad av Ankas fråga om hur man odlar stockrosor för jag har faktiskt ingen aning. Jag är lite mesig såtillvida att jag inte så där bara tar mig an sådant som jag inte vet hur man gör, men när det gäller trädgården jobbar jag på det. När det gäller renovering jobbar jag också på det, fast där har jag alltid Simon att falla tillbaka på eftersom han är uppvuxen i hus och har gjort en hel del. Jag har mindre erfarenhet men mer energi, så det brukar bli så att jag sliter och han kommer med goda råd. Nej nu är jag elak, det är han som klättrar upp på taket och skottar ner snö och bekymrar sig för värmesystemet, men jag som spacklar, slipar, målar och sätter upp tapet. Jag driver på, han bromsar. Och på den punkten är bådas insats lika värdefull.

Och trädgården har blivit min. Och så här gör jag: varje år lovar jag mig själv att klippa gräset oftare än i fjol, och hittills har det lyckats. Det går egentligen på en och en halv timme och eftersom jag inte är perfektionist tillåter jag mig att ta det i etapper. Favorittid på dygnet: innan jag går till jobbet. Dessutom borde vi ha en container på gården ett par veckor varje vår för att bara kunna vräka dit alla avklippta kvistar och grenar för i en trädgård av vår storlek blir det en hel del. Sedan odlar jag en massa för jag har lärt mig räkna med ett visst svinn. Fem vårar i rad satte jag luktärter innan jag äntligen lyckades. Antingen planterade jag ut dem för tidigt eller för sent, eller så var platsen fel. I fjol satte jag dem vid räcket till vår altan och det blev perfekt. Örtagård skulle jag vilja anlägga men har inte fått till det - trädgården är som sagt stor och risig och det känns alltid som att något annat är mer angeläget. Jag har en hög med tegel efter att vi lät riva vår gamla öppna spis, och de teglen har jag tänkt rama in örtagården med.

Sedan finns ju rabatterna och de är sorgligt vanskötta för att jag helt enkelt inte riktigt vet hur man gör, och för att jag inte alltid ser ogräset och kommer ihåg att rycka upp det. Men planen är denna: under våren kommer mina stockrosor (som jag inte hann så i går men tänker så i kväll) och min akleja snällt och lydigt upp, och när det så småningom blir varmare tar jag och ger rabatterna några rens, åtminstone så att djungelväxtligheten inte kväver plantorna. Som vid det laget förhoppningsvis är tillräckligt stora. Och sen växer de så det knakar och blommar så det är en fröjd. Stockrosor och akleja har jag aldrig provat på förr men de är perenner så i bästa fall har jag glädje av dem under många kommande år. För säkerhets skull har jag garderat mig med ettåriga stockrosor också, för av någon anledning tror jag de är lättare att lyckas med. Jag trevar mig fram och håller på att lära mig, helt enkelt. Lovar bildbevis på alltsammans, också på det som misslyckas.

Det finns också domäner där jag är helt orädd och experimenterar vilt. Mat är inget problem - det är extremt sällan jag misslyckas så totalt med något att det måste kastas eller ges till kråkorna, så därför ger jag mig helt ogenerat i kast med suffléer och stora helstekta bitar kött. Garn är heller inget problem - misslyckas något behöver man ändå sällan repa upp mer än några varv. Målar man fult kan man alltid måla om. Men jag är livrädd för att gå nära ett stycke tyg med sax för där brukar något alltid skita sig. Och det går helt enkelt inte att justera så där bara.

2 kommentarer:

  1. Men vilken uppsats!

    Inspirerad av stockrosetanken tog jag man och barn på en utflykt till en Plantagen (finns tydligen även i Finland) i söndags. Det är tydligen vår närmaste handelsträdgård. Plantagen har ju egentligen urfula butiker, men den här visade sig vara ett gammalt klassiskt växthus från 60-talet som köpts upp av kedjan, inte en av deras vanliga hangarer. Det var fint att gå omkring där inne, vi köpte sticklingar och fröer och jord och det var halva priset på gummistövlar så jag köpte ett par riktigt snygga Tretorn som blir fina till kjol i vår när det börjar slaska (snart! snart!). Det flög småfåglar i taket och kvittrade också, det gav definitivt en föraning om vår!

    Jag bor i ett helt nybyggt hus på en helt nybyggd gata i ett helt nybyggt villaområde. Vi har 200 m2 utrullad gräsmatta samt en syrenbuske. Punkt. Tidigare bodde vi i en 50-talsvilla med stor, uppväxt tomt, helt omgärdad av syrenbuskar. Skillnaden är...stor. Fast inte helt oangenäm. Men i sommar MÅSTE vi börja gräva upp lite rabatter samt sätta åtminstone två träd. Och vi har en väldigt varm södervägg under köksfönstret, där borde det ju funka med stockrosor!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hittills har stockrosorna betett sig exemplariskt och gror med stadiga små plant-embryon. Ser lovande ut: de kom upp på bara några dagar.

      Radera