torsdag 13 oktober 2016

Hur man fostrar en läsande unge


Oroad av larmrapporter om hur det står till med ungdomars läsförmåga känner jag mig manad att skriva ett inlägg om hur man kan jobba med att väcka läsintresset hos barn och ungdomar. Jag avskyr själv pekpinnar och självgoda inlägg, men mot bakgrund av att jag själv älskar att läsa och har lyckats fostra en bokmal måste jag ha gjort något rätt. Och här är vad jag gjorde: 
  • Börja läsa så fort som möjligt. I vårt fall blev det vid cirka två månaders ålder, det vill säga så fort hon kunde hålla huvudet stadigt nog för att jag skulle kunna balansera bok och barn och hon själv se på bilderna. En tvåmånaders kan inte visa någon tjoande entusiasm över böckerna, men när hon började krypa och kom dragandes med böcker som hon uppfordrande stack i händerna på mig fick jag kvitto på att även hon tycker att böcker är kul. Intrycket förstärktes när favoritnöjet länge var att riva ut böckerna ur familjens många bokhyllor och hon även inventerade bokhyllorna hos alla vi besökte. Få inte panik om ni missade tvåmånadersbåten – det är aldrig för sent att börja, oavsett om ungen nu hunnit bli fyra eller tolv.
  • Potta + böcker = kul potträning, många lässtunder per dag och i vårt fall ett produktivt resultat.
  • Ha böcker hemma och läs själv. Det är viktigt att läsa på papper eftersom det synliggör att det handlar om läsning och inte netflix eller spel. Ungarna ser att vuxna läser och blir nyfikna på vad det handlar om. Om du själv har svårt att läsa funkar ljudböcker precis lika bra, så länge du inte använder hörlurar. Det kan vara bra att sålla de värsta blodigheterna. Min lilling älskade En man som heter Ove – fast jag fick ett sjå att lyssna på förhand så jag kunde skippa alla de kapitel där han försöker ta livet av sig. De är rätt många. Givetvis kan man med fördel lyssna på ljudböcker för barn också. Och givetvis kan barnen lyssna på ljudböcker själva. Men det är mycket osannolikt att du lyckas fostra läsande barn om du inte själv föregår med gott exempel.
  • Gör högläsningen så social som möjligt. På landet kom släkten springande när de hörde att det var högläsningsdags och tillsammans skrattade vi oss igenom Karlsson på taket flyger igen och Matilda. Mina föräldrar läxade upp mig när vi läst utan att meddela så att de också kunde vara med för det grämde dem att missa kapitel.
  • Ställ inte några kvalitetskrav vare sig på dig själv eller på avkomman. Om du gillar Oates, Murakami och Fagerholm är det ju jättebra, om du hellre kopplar av med krimi eller pigromaner är det också jättebra. Faktaböcker är precis lika bra som skönlitteratur. All läsning är bra läsning. Detsamma gäller ungarna. Om de älskar Bert och Sune och de massproducerade älvböckerna är det jättebra – de läser ju!
  • Däremot har du rätt att ställa krav på det du läser högt. Högläsningsstunden ska vara mysig för både barn och vuxna. Du ska inte behöva läsa sånt du tycker är skräp utan leta tills ni hittar sånt ni båda gillar.  Detsamma gäller förstås barnet, som också ska ha rätt att välja. Först var jag besviken över att junior inte gillar Madicken och Rasmus på luffen, sen insåg jag att fantasy verkligen är hennes grej och därför var glädjen desto större när jag fick återupptäcka Mio, min Mio och Bröderna Lejonhjärta med min lilla bokknarkare. Gillar du inte hästböcker ska ni inte läsa hästböcker. Dessutom är det en morot för att få ungarna att läsa själva: vill de ha sånt som mor och far inte gillar (och det vill de garanterat) får de läsa själva. Obs! Har man barn med allvarliga läs- och skrivsvårigheter eller andra språkliga svårigheter som direkt hindrar barnen att läsa kan man inte vara lika sträng. De barnen har samma rätt som läsande barn att välja vad de läser trots att de inte kan läsa själva.
  • Fortsätt läsa för ditt barn långt efter att hen redan kan läsa själv. Det här är en fälla som många föräldrar går i. Anledningen är att det tar flera år från att barnen lär sig läsa till att de själva kan läsa vad de vill. Det betyder att de inte har tillgång till de tjocka, spännande böckerna förrän de läst i några år. Om de är begränsade till lättlästa böcker finns risken att de tröttnar. Deras hjärna och fantasi klarar av och vill ha mer avancerade böcker än de själva mäktar med att avkoda. Dessutom är lässtunderna det mysigaste som finns när man har vanan inne. I samband med samtal om böckerna om kvällarna kommer vi ofta in på samtal om vad som rör sig i barnets huvud just då, tankar som inte nödvändigtvis har något med boken att göra. Lässtunderna är stunder som vi bara ägnar åt att umgås med varandra och då finns det tid att öppna sig om det man går och funderar på.
  • Hota inte med indragen läsning. Dåligt beteende ska inte straffas med indragen lässtund – jag tänker mig att det är som att förvägra sitt barn aftonbön om man är troende. Hos oss har läsningen uteblivit två gånger på grund av skrik – det går inte att läsa för ett barn som skriker. Oftast har det blivit läsning efter att ungen skrikit klart men dessa två gånger har hon helt enkelt somnat skrikande. Sedan har det ju hänt att hon somnat innan vi hunnit läsa, men det är ju inget problem. Däremot kan läsning utmärkt väl användas som belöning. Raska tag på morgonen ger oss kanske en liten stund då vi hinner läsa innan vi går till skolan.
  • Tala med vänner och vänners barn om vad de läser. Det ger roliga samtalsämnen och man får många tips.
  • Ge favoritböckerna i present till ungarnas kompisar. Det går att hitta begagnade böcker billigt så det behöver inte vara en dyr present. Bokbörsen (bokborsen.se) är bra.
  • Ta för vana att gå till biblioteket. Bibliotekens barnavdelningar är ofta fantastiska lekplatser och ger en vilsam stund för en trött förälder. Jag vet inte hur många gånger jag slumrat till i en skön fåtölj medan lilla bokslukaren fått botanisera fritt. Det är vederkvickande och GRATIS! (Så länge man kommer ihåg att returnera lånen i tid.)
  • Föregå med gott exempel när det gäller skärmfri tid. Även jag får ibland amputera telefonen, känns det som, men försök göra gemensam sak med barnen. ”Nu tar vi en lässtund!” då förälder och barn sitter i var sin ände av soffan med var sin bok (eller tidning!) och en skål med frukt. (Eller chips. Läsning behöver inte gå hand i hand med andra nyttigheter.)
  • Prenumerera på barntidningar eller låna dem på biblioteket. Bamse slutade jag läsa högt när jag märkte att hon kan läsa dem själv. Asterix läser jag högt för jag vill gärna att hon ska gilla dem och hon orkar inte läsa dem själv. Än. KP, Eos och Min häst är också trevliga att hitta i brevlådan när man kommer från skolan. Se till att hålla prenumerationerna à jour med barnets ålder. När det gäller tonåringar är det svårare att hitta tidningar med vettigt innehåll, men så länge man diskuterar de ideal som tidningarna speglar måste även de själva få välja vad de läser.

Jag vet att detta sannolikt når de redan frälsta, och att det inte alltid är lätt att få ungarna att välja böckerna framför alla förföriska skärmar. Men jag vet också att min unge är betydligt nöjdare och mer tillfreds när hon återkommer till verkligheten efter att ha varit absorberad av en bok eller tidning än hon är när jag får slita henne tillbaka till verkligheten efter att hon sett på vuxna med smurfröst som packar upp leksaker i Youtube.