söndag 9 juni 2013

Min roligaste present / det sista jag behöver

Av mina systrar med familjer fick jag fyra ridlektioner. Jag har inte suttit till häst sedan sultanens av Pahang stalledrängar brukade låta mig rida på något av hans tvåhundra fullblod eftersom jag var stans enda orang putih, vita människa. Något jag var förnuftig nog att utnyttja. Några lektioner har jag aldrig tagit förr, och jag är illa rädd för att detta är upptakten till ett tungt beroende.

2 kommentarer:

  1. Tungt men roligt!
    Grattis, säger också Cara

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast jag tror ridning hör till det som är så roligt att man inte märker hur tungt det är förrän det är för sent! Och på fyra gånger ska jag väl komma någon vart, hoppas jag.

      Radera