På Emsalö finns en hel del geocachar. Min lillasyster och hennes prins har hittat de flesta men jag har aldrig försökt - förrän i dag. Vädret är underbart men det är för kyligt för att man ska kunna sysselsätta sig på strandklipporna hela dagen, så vi lämnade lillholmen och letade upp den sista (eller kanske nyaste) geocachen på Emsalö som de ännu inte hittat.
Inte hittade vi den i dag heller, den var för svår. Efter att ha luskammat terrängen med de amatör-gps:ar som vi har i våra telefoner gav vi upp, Noras tålamod räckte helt enkelt inte till. Medan vi höll på och letade hade en annan geocachare dykt upp, och så fort vi hade flytt fältet hittade han gömman men erkände att den varit svår. Vi såg honom nämligen på vägen till bilen.
Sen åkte vi till en annan, den närmast brofästet på Emsalösidan, och den var lätt. Vi lämnade en metrev med flöte och krok och fick i gengäld en liten fisk i plast.
Jag kan konstatera att geocaching är en kul hobby. I takt med att Nora blir bättre på att cykla (och gå!) kommer vi säkert att utforska cacharna också i vår hemmiljö i stan. Mitt nick är givetvis Hemsolen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar