Varför finner jag mig själv laga mjöd med ena handen och så luktärter med den andra medan jag emellanåt ryter order till lilla hjälpredan om att hon ska hålla sig i skinnet och inte vattna hela världen. I köket. Och mitt i det hela springer en man som jag hoppas ska mura oss en ny spis i vardagsrummet.
Ändå känns tanken på att låta bli att laga mjöd mig lika främmande som tanken på att laga mjöd känns min kompis Heidi. Jag älskar helt enkelt allt som gör livet komplicerat och hemmet rent fantastiskt stökigt. Och mjöd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar