Förra veckan beklagade jag mig över att lilla älsklingen är så osjälvgående om morgnarna att jag antingen får lov att övervaka varje steg i processen med att få henne ur sängen, kissad, klädd, ytterklädd och till dagis, eller får en skrik- och panikhärdsmälta där alla inblandade skriker och är olyckliga. Efter att ha tagit mig en allvarlig funderare och analyserat alternativ har jag kommit fram till att försåvitt att jag inte byter bort mitt barn mot ett annat eller mig själv mot en annan måste jag gilla läget och välja mellan de alternativ som står till buds. Och då blev valet plötsligt löjligt enkelt.
Så jag går upp en kvart tidigare än tidigare, ser till att jag faktiskt är klar när jag väcker lilla älsklingen, och ägnar återstoden av tiden hemma till att med hökblick och vänliga ord se till att hon inte avviker från det hon ska. Sedan lämnas lycklig och stolt dotter på dagis och likaledes lycklig och stolt mor kan rutscha iväg till jobbet.
Mental anteckning: se till att alltid, alltid ta dig tid att analysera situationer som inte funkar.
Och, sätt alltid fram dina egna kläder på kvällen... så behöver du inte fundera på dagens utstyrsel i ett läge när du ännu helst skulle bära pyjamas. Har hjälpt mig tusen gånger om. Annors en knivskarp analys...
SvaraRaderaJa! Det där har jag också lärt mig, genom försök och misstag. Och Noras kläder med: då kan jag avvärja klädtjafs genom att poängtera att hon själv valt kläderna. Hur bra som helst!
SvaraRadera