söndag 26 februari 2012

Lyckan bor i ett par silverskor - och i kroppen som sticker upp ur dem

Hemma nu. Efter ett fantastiskt bröllop. Vigseln var nästan en liten konsert med musik av väldigt många vänner som står brudparet nära. Fick tårar i ögonen när jag läste brudparets beskrivning av mig i menykortet/programbladet. Hade charmerande bordssällskap, fick i uppdrag att i oktober förse brudparet med god litteratur (gefundenes Fressen!), har dansat mig yr och svettig med fin-David som lärde mig dansa som jag aldrig dansat förr. Har pussats med min man. Har haft väldigt intressanta samtal. Har överlevt med god marginal och sett till att ha så roligt att det inte känns som en jätteuppoffring att inte stanna på efterfest.

Hörde desstom koltrasten för första gången i år.

5 kommentarer:

  1. Skönt att höra att du kryade på dig så pass! Här står vi inför ett annat svårt val: ska vi tacka ja till besök av bonusdottern med familj, som igår kväll hade besök av en flicka som blev vinterkräksjuk? Känns svårt att säga nej, samtidigt som jag har en deadline på torsdag och verkligen inte kan lägga mig ner och spy ... Men de bor över 500 km från oss och kunde komma nu för att det är sportlov. Vad gör man?

    SvaraRadera
  2. Det var svårt! Kom ändå ihåg att handsprita och använda separata handdukar. Handhanddukar alltså. Och se till att inte tandborstarna kommer i kontakt med varandra. Är barnen tillräckligt stora för att inte dregla på er? Kan ni använda separata toaletter? Klor, handduksrenlighet och en nypa tur kanske räcker för att hålla smittan stången. Lycka till!

    SvaraRadera
  3. Ja, separata handdukar har vi alltid. Det minsta lilla barnet är dessvärre i värsta dregelåldern och det större barnet glömmer bort sig och kommer säkert att komma och pussa oss ändå. Är det norovirus hjälper inte handsprit (men kanske jag borde ta en whiskypinne i kväll). Nu är det inte säkert att det var vinterkräksjuka den andra tjejen hade, men vi håller tummarna. Och de är på väg. Jag hade inte hjärta att säga nej.

    SvaraRadera
  4. Hade varit förkrossad om den där armades febern hade ställt till det för dig. Hurrahurra att du var där! :))

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vet du, Johanna, förkrosselsen skulle ha varit helt på min sida. Nu var nöjet det i stället! Tack, finasötaälskade ni, för en fantastisk fest. Och en fantastisk anledning.

      Radera