... var det på Hello Kitty-tårtan som treåringen beställt till sin födelsedag. Vi har haft 25 personer i sittande bord men nu har de åkt och huset kan andas ut, väggarna släppa sitt konvexa läge och återta normal ställning. Vi har haft kul och väldigt jordvarmt.
Jag ringde ett bageri för att beställa tårtan, men eftersom det är fars dag tog de inte emot några specialbeställningar utan man fick välja mellan sju alternativ. Inget av dem var märkligt nog en blå prinsesstårta med Hello Kitty på, så jag ringde en vän som gör fina tårtor och hon langade uppdraget vidare till sin nya man som visade sig vara sockerbagare. När vi åkte för att hämta underverket, en helt fantastisk skapelse med konturer av lakuband och perfekt knallblå nyans, hade den ljuvliga karln gjort ett litet halshänge med blå pärlor till födelsedagsbarnet. Så omtänksamt, oväntat och gulligt.
Sedan råkade Simon köra över det med bilen, men det gick att laga. Det satt till all lycka inte fast i födelsedagsbarnet när det hände.
Nu tänker även jag andas ut. Nati nati.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar