Omprioritering II

I stället för att gå på pilates gick jag på ett informationsmöte om tvåspråkiga utbildningsprogram. Jag håller ju på att skriva min doktorsavhandling om tvåspråkig universitetsutbildning med Helsingfors universitet som fallstudie, och vet ju rätt mycket om de tvåspråkiga utbildningar som universitetet under de senaste åren har kunnat erbjuda. Det handlar om 1) en finsk-svensk kandidatexamen i agrikultur-forstvetenskap som är riktad till finska studenter som avlägger minst 30 % av kurserna på svenska, skriver sin kandidatuppsats på svenska och får betyg på att de kan jobba tvåspråkigt inom sin branch. 2) en tvåspråkig juristutbildning i Vasa som är riktad till både finska och svenska studenter, där man läser minst 30 % av kurserna på det andra inhemska språket men har rätt att tentera och skriva arbeten på sitt modersmål. Programmen har varit tillräckligt populära för att de ska gå att fylla och erfarenheterna strålande.

Syftet med infot i går var att kartlägga intresse för motsvarande program inom andra ämnen. Uni vill starta tre nya tvåspråkiga utbildningar och det är fritt fram för andra ämnen vid olika fakulteter att ansöka om startpengar. Intresset är överväldigande och jag är glad. Det händer så mycket med svenskan vid Helsingfors universitet, och om universitetet tänker bli tvåspråkigt på allvar, för alla och inte bara för de som redan är tvåspråkiga, är det här en stor sak för svenskan i Helsingfors. Och hela landet.