Jag har ett roligt jobb där kolleger plötsligt kan få för sig att bjuda på tårta Minna Canth-dagen till ära. Då jag studerade litteraturvetenskap skulle jag tentera en kurs i finsk litteratur och satsade hårt på den tenten. Så hårt att jag fick lov att rationalisera bort Minna Canths työmiehen vaimo för att jag verkligen ville försöka förstå L. Onervas besynnerliga roman Mirdja som handlar om en femme fatale som det går illa för. När jag sedan satt och skulle besvara tentfrågorna var uppgiften att besvara fråga ett och fråga två eller tre. Fråga ett handlade om Työmiehen vaimo. Fan.
Nå, jag erkände att jag inte läst boken men skrev vad jag visste om Minna Canth och hennes verk i allmänhet, och levererade ett fulla poäng-svar på frågan om Mirdja - en roman som jag inte riktigt förstår eftersom L. Onerva predikade fri kärlek och levde som hon lärde och jag inte begriper på vilket sätt det tjänade hennes syften att skriva en roman om en mansslukerska som förgås av ensamhet och dåligt samvete. Den totala poängsumman räckte till godkänt betyg i tenten och det slutade väl med att jag fick ett rätt bra betyg i kursen tack vare att en essä om Juhani Ahos järnvägsbok på ett lite fiffligt sätt kunde inkluderas i kursprestationen och i ren tacksamhet lovade jag läraren att ändå läsa Työmiehen vaimo.
I dag vid kaffebordet vågade jag äntligen erkänna att denna lucka i min allmänbildning fortfarande finns kvar. Något för nästa års boklista, kanske?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar