Om året som gick tänker jag inte orda dessvidare: det har gått i graven och inte en dag för tidigt. Om året som kommer har jag starka skäl att tro att det blir bättre än 2011. Bland annat tror jag att jag kommer att ägna det åt att skriva avhandling med färre distraktioner än i fjol. Jag tror att jag kommer att resa utomlands åtminstone en gång om inte två, och bägge är semesterresor. En kär, emigrerad vän kommer hem på besök. Simon och jag ska sjunga Matteuspassionen med Lyran och Akademen. Dessutom hoppas jag ödmjukt att jag ska få undgå katastrofer. Jag hoppas att jag ska få ha kvar dem jag älskar, och att de ska må bra. Och får jag det tror jag det blir roligt, det här.
Året har börjat precis så bra som jag kunnat drömma om. Vi hade huset fullt med kära fina vänner, och en av dem kom i sällskap med en vän som jag inte hade väntat mig men det gjorde mig väldigt, väldigt glad. Jag hoppas att de ska fortsätta trivas i varandras sällskap. Middagen blev förträfflig, vi lyckades hitta stolar till alla och jag fick dricka möttönen vid tovlslaget.
En liten familj stannar till i morgon och vi har ätit goda rester, tagit en frostpromenad längs ån och lagat köttfondue. I brist på planering och helgöppna affärer fick vi vara kreativa och tömma kylen på rester. Insikter: friterad fänkål är gott. Friterad pumpa är äckligt.
Nu ser vi Sagan om de två tornen, extended version, och äter Pappagallos lakuglass. Om året fortsätter i denna anda är jag mer än nöjd.
God fortsättning! Inga katastrofer men mycket klokhet och kul är vad jag önskar alla. Och en bra president.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar