Vi spelar Kalleboll om morgnarna. Vad gör ni?
I morse gick det till så här: Simon gick ner för att laga frukost medan jag flätade hår. Detta ledde till skrikande sparkutbrott på golvet för att Noras pappa hade gått ner utan henne "och lämnat mig ensam här med dig!". Sedan skulle vi ner och äta men lilla primadonnan insisterade på att få sin frukost uppburen. Vilket naturligtvis fetnobbades. Och ack, vilka tårar som flödade när det visade sig att smörgåsbrödet hade rostats innan fröken Kalleboll kommit ner till köket.
Håhåjaja. Vi löser det på olika sätt, farsan hennes och jag. Han trippar och jag vägrar. Fast fan vet om inte hans trippande är effektivare. Dags att skita i principerna?
Åå, det finns en Kalle&Hobbe-wiki <3 Tack för länken!
SvaraRaderaSom den barnfria besserwisser jag är så hävdar jag att det är bra för barn att inte alltid få som de vill. Lite principer är bara nyttigt.
Eller hur! Att börja trippa är helt emot allt jag står för. Utom när det handlar om trygghetsgrejs, trygghet framför allt.
Radera