Min kalender är försvunnen och ett telefonsamtal till mor på holmen bekräftar att den är där. Där är också Noras dagistossor. Stövlarna, som jag varken hittade hemma eller på landet trodde jag var på dagis men där var de inte - återstår att jag lagt dem på ett fiffigt ställe på holmen. Plånboken dök inte upp, men snart har jag ersatt allt som var i den. Utom de femton eurona. Jag var tvungen att skaffa nya baddräkter åt Nora och mig eftersom jag förlagt våra. För att citera Rådd-djurets sång:
"Jag snubblar jämt på mina egna tassar
Jag tappar det jag inte stjälper ut."
Men på jobbet går det bra. Nu när hjärnan inte har semester längre reder det nog upp sig, ska ni se.
Stövlarna: Har du tittat i buntlänkarna på kurabyxorna? Där hittade jag Naomis, vackert upphängda på en galge i tamburen. Dagen efter att jag köpt henne ett par nya såklart. Plånboken var vackert nedbäddad i dockvagnen, minus alla pengar. - dom är kanske i hennes klädskåp, blöjroskisen eller mina skor. Men din dotter kanske inte mera är i töm-lådor/påsar/väskor-och-omorganisera -åldern?
SvaraRadera