Jag försöker insistera på två oavbrutna timmar egen ledig tid ensam hemma varje vecka, och det är ganska svårt. Jag får insistera varje gång. Alla våra jämställda ideal till trots faller det sig inte naturligt för Simon att engagera sig med Nora utanför hemmet utan initiativet blir så gott som alltid mitt, och de senaste gångerna Simon och Nora varit på barnbio eller pysselkväll på Dickursby bibliotek har det sammanfallit med att jag har haft något kvällsknäck.
Jag minns alltså inte när jag senast hade huset och huvudet för mig själv, det har hänt kanske en gång sedan i julas, och det börjar kännas som att det är dags. I går var jag visserligen tvungen att gå från jobbet före lunch på grund av en extremt sällsynt anfall av migrän men det gills liksom inte - det är inte kvalitetstid när man har ont i huvudet och inte kan se ordentligt. I morgon kommer stora älsklingen hem och då tänker jag bunta ihop honom med lilla älsklingen och skicka bort dem och vara hur jävla självisk som helst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar