Eftersom jag nu inte håller så stenhårt på att gräsmattan (eller hallonbracklet vid det här laget) ska vara klippt på baksidan av huset har den förvandlats till en konvaljelund. Jag behöver inte gå många steg för att hämta in en doftande bukett.
Man ska noga välja vad man ödslar sitt krut på. Lättja är i vissa fall en dygd. Hellre smartlat än dumduktig - i synnerhet i häggens, syrenens och hänförelsens tid. Men perkele att allt det finaste ska blomma så gott som samtidigt och sen är det slut. Jag önskar det var januari som var kort som en suck i stället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar