I förrgår var jag på Svenska teater och såg nya pjäsen En familj. Sue Lemström var i högform, väl matchad av Anna Hultin och med fina rollprestationer av den övriga ensemblen. Teater med svägerskorna och svärmor, en fin kväll.
Om man gillar Lars Norén har man mycket livat att se fram emot: pjäsen innehåller alla element av alkohol- och pillermissbruk och inflammerade familjerelationer. Skratt som mer och mer sätter sig i halsen, och destruktiva mönster som upprepar sig. Gammaldags hederlig teater med dockskåpsscenografi och familjemedlemmar som kommer hem till föräldrahemmet för att bistå modern när fadern plötsligt försvunnit.
I den gamla modern Violet gör Lemström den mest intriganta och gemena gamla hagga som jag på länge sett på en teaterscen. Rekommenderas om man fascineras av familjer som ältar gamla oförrätter och hoppar med spikskor på varandras ömmaste punkter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar