Vårens kurs i universitetspedagogik går ut på att vi som går kursen skuggar varann, det vill säga går på varandras föreläsningar och ger varandra respons. Dessutom har var och en sin egen utvecklingsuppgift: vi får själva bestämma ett område inom vår undervisning som vi gärna vill utveckla, och i mitt fall är det respons. Jag har alltså varit mån om att ge studenterna respons på sina texter, men också bett om respons på responsen i form av skriven text på en papperslapp för att ta reda på hur de uppfattar responsen jag ger dem. Det här var mycket nyttigt och på det hela taget hade responsen uppfattats på ett sätt som motsvarar vad jag hade menat utom i ett fall där den uppfattats som betydligt negativare än jag hade avsett det. Det här var väldigt värdefullt: ingen respons är viktigare än den som för en tillbaka på rätt spår om man är ute och cyklar.
Jag har hållit kursen många gånger och varje gång justerat den lite utifrån tidigare erfarenheter om vad som funkat och vad som inte funkat. Själva kursupplägget börjar vara ganska bra vid det här laget, men jag har lagt sista inlämning på tok för sent: studenterna lämnar in sina texter natten före träff så de har ingen som helst chans att skriva ut och läsa varandras texter innan vi träffas följande morgon. Så jag har fått kopiera, sortera och häfta vid den tid på dygnet då det är maximal kopieringsrusning på jobbet. Och om det sen råkar sammanfalla med morgon-tv och kopiatordöd är råddet ett faktum.
Nåväl, mina kolleger som inte bara synat mig utan även intervjuat mina studenter bekräftade det jag anade: att undervisningen är rätt god (bättre än jag hade vågat hoppas på, faktiskt!) men att läraren är en råddboll.
Och vet ni, det kan jag faktiskt bjuda på. Jag har kämpat mig blå för att studenterna ska få veta hur de blir bättre på att skriva och med ett undantag har de haft stor nytta av responsen. Om jag sedan har lite oordnade pappershögar och behöver be om hjälp för att få dem sorterade och utdelade till studenterna må det vara hänt. Och framför allt vet jag vad jag ska justera till nästa kurs.
Hördu går du möjligen UP1? För det gör jag...
SvaraRaderaNej, UP5. Jag har gått allohop utom trean. Visst går du den på svenska? Den engelska lär vara ... inte så bra. Monica Londen som ordnar de svenska är fantastisk. Och fördelen med dem är att deltagarunderlaget är så pass litet är att vi kommer från helt olika fakulteter och även från Hanken vilket tillför en massa nya vinklar och arbetssätt. Har du varit nöjd med kursen så här långt?
SvaraRaderaJag är inte särskilt imponerad av den engelska kursen måste jag erkänna. Personligen stör jag mig så in i helvete på att de stavar som krattor även i officiella dokument till oss studenter (skillnaden på taught/thought har gått dem helt förbi) och jag har inte lyckats få grepp om exakt vad vi ska göra, men det kanske är mest mitt fel. Hur kommer man med på den svenska?
SvaraRaderaEnklast är väl att mejla Monica Londen på unis e-post. Pedagogik är ju i värsta fall en väldigt flummig vetenskapsgren, men jag tycker de svenska kurserna har varit konkreta och bra med starkt fokus på verkliga undervisningssituationer och -metoder.
Radera