tisdag 4 mars 2014

Passionerat indifferent

I kväll har tv 2 debatt om en eventuell legalisering av cannabisbruk. Jag har aldrig testat droger, inte ens gräs, och är på sätt och vis lite stolt över det - framför allt över att jag avstod enda gången jag blev erbjuden en joint. Detta var i Malaysia, där droghandel, -innehav och -bruk är förknippat med stränga straff och drogsmuggling ofta leder till dödsstraff, så jag tycker det var riktigt dumt av mina utbyteselevkompisar att syssla med sådant. Det sade jag inte till dem, men avstod själv och gick och lade mig.

Jag förstår argumentet om cannabis som inkörsport till andra droger och att intensivt gräsrökande i längden förstör hjärnan. Jag råkade träffa en nyzeeländsk hippie i Malaysias regnskog många år senare som vittnade om att hon rökt på något våldsamt och blivit dum i huvudet. Det var inte så att det märktes under vårt relativt korta samtal, men hon sade att gräset hade satt sina spår och det äger säkert sin riktighet. (Hon tipsade mig om ett par riktigt bra böcker, en av dem är Margaret Atwoods The blind asassin, Den blinda mördaren på svenska. Rekommederas! En roman med en spännande flätstruktur som gjorde stort intryck på mig.)

Å andra sidan blir man ju inte direkt smartare av sprit, och spriten är, enligt cannabisförespråkarna, betydligt farligare med dyrare effekter för samhället. Och jag har ingen lust att avstå ifrån mitt oftast mer men ibland mindre måttliga alkoholbruk. Förespråkarna anser att argumentet med inkörsport helt enkelt inte stämmer, att gräsrökarna och -isterna är olika gäng. Och att gräset är en trevlig krydda i livet som gör en avspänd men inte grälsjuk och mindre bakis och vad det nu är.

Och grejen är, jag är inte tillräckligt intresserad för att följa debatten. I princip kan man tycka att droger är droger, behöver vi verkligen ett tillskott på drogkartan? Men å andra sidan, om det nu är så mycket bättre än sprit och det får ungdomarna att röka på och vara snälla i stället för supa och bli våldsamma tycker jag det kan vara försvarligt. Och jag tycker det är viktigt att argumentera med valida argument. Om cannabis i praktiken inte är en inkörsport till tyngre drogbruk ska man inte använda det argumentet. Lika lite som man ska argumentera för att alkohol i modersmjölken är skadligt för spädbarn. Det är illa för barn att skötas av fulla vuxna. Varken mammor eller pappor eller andra som har ansvar för barn eller ens är i närheten av barn ska vara fulla, men argumentet om bröstmjölk håller inte, vilket inte någon representant för hälsovården heller har påstått så att jag har hört det. Alkohol påverkar ofödda barn, men bröstmjölk är över huvudtaget inte jämförbart: fil, bröd och frukt lär ha samma alkoholhalt som bröstmjölken även om mamman är ganska dragen. Och det ska man inte vara om man är tillsammans med sin baby. Ändamålen helgar inte medlen, man ska inte använda osanningar för att få föräldrar att vara nyktra i närheten av sina barn, hur behjärtansvärt det än är. Argument måste vara valida, annars underminerar de trovärdigheten för hela saken.

Men jag tycker det är bra att saken debatteras, och att parterna argumenterar väl. Päivi Räsänen är med och från henne kan det komma precis vad som helst. Också kloka saker, vilket gör henne så farlig som politiker. Men den här frågan kommer inte att påverka mig i nästa val.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar